Meningen uttalades av en liten pojke, kanske 5-6 år gammal, efter det att hans pappa tagit ett fotografi av honom, när han åt glass på en av Malmös många glassbarer en het sommarkväll i förra veckan. När kortet tagits förkunnade pappan för de medföljande föräldrarna (till pappan) att "semesterkortet" äntligen tagits....
Den teknikintresserade farfadern undrade hur mycket en sådan mobil gick på, medan pappan blygsamt fick erkänna att han inte visste, eftersom hans arbetsgivare bjöd på denna tingest.
Man kan tänka sig 2 olika diskussionsarenor, den ena pappans teknikpålästa vänner, som tycker det är synd att arbetsgivaren inte har råd att förse sin personal med modernare mobilen (den här mobilen har trots allt ett par år på nacken), och den andra, sonens umgängeskrets, där sonen framstår som "mer", eftersom hans pappa har en mobil med "pinne" till.
För övrigt slår det mig först nu, att det är kanske det mobilens namn "P1i" står för. "Pinne"....?
Mobilbilden hittade jag på mobilfynd.se
När jag var lika liten som grabben, fanns ju inga mobiler, däremot fanns en sådan kamera som jag själv hade med mig, och som jag funderade på om jag skulle slita upp ur min väska. (Med kameran tog jag senare fina bilder på solnedgången mot Köpenhamn.)
Skillnaden mot då och nu gällande systemkameran, är väl, att de då inte var digtala, nu kan de vara både digitala och analoga, men det är oerhört svårt att hitta någon nytillverkad analog kamera. Undrar om det finns någon tillverkare, som fortfarande kör analogt också?
"Sporten" nuförtiden för analogfilmskamerainnehavare är att hålla reda på vilka olika filmer, fabrikat och modeller som finns kvar, eftersom många läggs ned till förmån för den digitala revolutionen.
Om man som jag rör sig i skolans värld, drabbas man med olika mellanrum på föreläsningar, som "Det här fanns för 16 år sedan", dvs när dina nyblivna gymnasieelever var nyfödda. En av tingestarna som väl "fanns" redan då, är väl just mobiltelefonen...
Hur förklarar man för dagens ungdomar, att man har svårt för någonting som "nytt", när det "alltid funnits"...? Är det lika med att "äldre" (för en 16-åring är du det även om du knappt fyllt 30!) generellt har svårt för "teknik"?
Av praktiska skäl avstår jag från definition av olika åldrar!
Jag har inte tänkt tanken tidigare, men i de flesta av våra tonåringars värld har ju mobilen "alltid funnits", så det måste ju helt enkelt vara så, att dagens "äldre" har svårt för "teknik".... Eller?
Under min tonårstid, var jag själv ganska teknikintresserad, och också av kontorsmaskiner, med andra ord valde jag "maskinskrivning" som "fritt valt arbete" i högstadiet. Höjdpunkten i ämnet inträffade när man blev så duktig på maskinskrivning, att man fick skriva på "elektrisk" maskin. De elektriska maskinerna var vanliga skrivmaskiner, fast med elektrisk drivning istället. Ingen lyxskrivmaskin, som t ex dåtidens IBM, med utbytbar skriv- (typ-)kula, eller raderingsband. Ville man radera fanns det s.k tipp-ex-blad, dvs ca 6 x 2 cm långa lappar, som man kunde hålla mellan typen och papperet, och så fick man skriva om den felskrivna bokstaven igen, varvid papperet blev "vitt", och man kunde skriva korrekt tecken på nytt. Mycket användbart, men lika frustrerande om man inte upptäckt felet förrän man tagit papperet ur maskinen - då gällde det nämligen att passa in papperet i exakt rätt höjd.
På den tiden, vi talar om tidigt (19)70-tal fanns inga maskiner med minnen (men några kom under början/mitten av 80-talet, och automatisk raderingsfunktion kom nog i slutet av 70-talet.
Nuförtiden finns Tipp-ex kvar, och symboliserar tillsammans med en mängd olika konkurrenter s.k raderingsband, där man som med en tejprulle stryker över felaktig text, eller tecken, på ett antingen datorutskrivet, eller handskrivet papper. Men det är knappast någon som lägger in samma papper i sin skrivare igen, utan det man korrigerar, görs för hand. Dock beror det här lite på hur "inne" arbetsplatsen ifråga är på tekniska hjälpmedel. Jag möter fortfarande många som undrar /inte ved vad den här "tejprullen" är till, även om de ganska snart förstår det. I gengäld kan jag hoppas att det dessa förundrade människor känner till, den gamla Tipp-ex-flaskan med vit korrigeringsvätska, snart är ett välförtjänt minne blott.
Tipp-Ex-produkterna funna på tyska Amazons hemsida.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar