Ja, det är klart att det kan, det visar inte minst ovanstående annons från Kjell & Co tydliga tecken på.
Men allt kan inte heller vara gratis, det är ju så vårt kapitalistiska samhälle är uppbyggt.
För en tid sedan hade jag i min tidigare blogg, ett inlägg om hur många bilförare sinkas och handikappas av mobiltelefonin bakom ratten.
Jag gjorde kanske en jämförelse med ett sydligt grannland, där man överlåter åt personbilsföraren att själv avgöra vilken hastighet han skall färdas i på motorväg, men förbjuder samme förare att prata i mobiltelefon, såvida det inte finns headset, i form av kabelbundet, eller trådlöst, må det senare vara antingen fast installerat i bilen, eller sådant som bärs på kroppen, dvs vanligen sitter i örat.
Det vanligaste konceptet av den senare typen, är de bluetooth-lurar, där hela apparaturen sitter i samma enhet, som bärs på/i örat, men det förekommer också en trådbunden bluetoothlösning, där apparaturen, sitter i en enhet som fästs med en klämma på tröja /skjorta, eller som läggs i ev bröstficka, och som förbinds med en "vanlig" hörlurssladd till örat. På denna kabel sitter då också en mikrofon. Vilken modell som är att föredra är upp till den enskilde individen.
För den som sitter mycket i bilen och telefonerar, finns naturligtvis "tekniken" att bara säga namnet på den man ringer till, så tar tekniken fram rätt nummer och ringer upp. Dvs man säger "Ring Åke, mobil", så rings Åkes mobil upp. När det ringer kan man säga antingen "Svara", eller "Upptaget". Praktiskt och till stor hjälp, men som sagt, i vårt land "behövs" inte det här, det är istället tillåtet att sitta o leta fram Åke i sin mobils telefonbok, eller kanske till o med slå in Åkes mobilnummer på sin egen mobils knappsats, medan man själv susar fram i 110 på motorvägen. Oavsett väglag, trafiksituation eller annat.
För dem som inte kör bil själva särskilt ofta, kan jag ju nämna två "favoritsituationer", där en ganska hög sinnesnärvaro krävs. Den ena där man precis ska köra om ett koppel av lastbilar, och inser att lb-föraren längst bak struntar i att du finns där du finns, och helt sonika går ut i vänsterfilen framför dig... Beroende på ditt avstånd till just den lastbilen, och på hur många bilister du har bakom dig, och hur nära bakom dig de ligger, har du att bromsa ned från 110-120 till ca 90. Lastbilen ifråga får köra max 80 med släp, men kör förmodligen 90-96, eftersom motorn stryps, om man försöker köra snabbare. Vissa utländska fordon kan möjligen köra snabbare.
Den andra är om du är ouppmärksam, du telefonerar ju, alt letar telefonnummer, och förstår inte att trafiken framför dig saktar in, mycket hastigt, på grund av någonting längre fram, som gör att trafiken står stilla, eller flyter mycket sakta framåt. Det var detta som hände när en lb-chaufför (som höll på med sin laptop vid sidan av ratten!) inte uppmärksammade att det fanns ett vägarbete framför honom på motorvägen, och körde in i ett flertal fordon, framför sig, som redan saktat in, för att komma igenom de s.k. fartfållorna, som svenska vägverket använder sig, just för att få folk att sakta ner inför vägarbeten. Minst en av personerna i personbilarna han körde in i, blev mycket allvarligt skadad!
Bilden från Blinkfyrar.se
Men åter till mobiltelefonin!
I min förra bloggartikel, fick jag svaret, av en kvinna, att dels var de här BT-lurarna för tekniska, dvs vi män klarar bättre av sådana tingestar (!) (jag kan återkomma till när mina ev fördomar vs kön vs teknik försvann vid ett senare tillfälle), dels är BT-lurarna både fula och dyra....
Priset, Kjell & Co:s månadsdrive visar väl ganska tydligt, att priset inte behöver vara en avgörande faktor. Behöver du ett nytt trådbundet headset, till din Sony-Ericsson- (S-E) eller Nokia-mobil, kostar det vanligen 250-300 SEK.
När det gäller form och funktion brottas tillverkaren med två olika problem, det ena att det ska se så bra, eller vara så lättburet som möjligt, med tanke på att det ska sitta i örat. Dvs sändare och mottagare, batteri (helst med så lång driftstid som möjligt), samt ev kontrollampor o -knappar, ska väga så lite som möjligt (för att sitta bekvämt under längre tid i ditt öra), dels
ska det vara utformat så att det passar så bra som möjligt till människans öra, samtidigt som det bör sitta fast i örat (om det ska vara någon mening med det!), och vara lätt att ta av resp sätta dit.
Det skulle förvåna mig om vi kan få smäckrare BT-lurar än dem vi har idag, däremot skulle det inte förvåna mig, om de om några år, innehåller fler funktioner än idag.
Jag håller för närvarande själv på att "testa" Plantronics-BT-luren. Den är lite krångligare (men inte mycket) att ta på sig, eftersom Plantronics valt att göra en gummidamask på insidan, som ska göra att du hör bättre, men eftersom damasken är lite bullig, blir luren samtidigt aningen besvärligare att ta på sig. En annan skillnad är det ljud, dvs den uppringningssignal, som hörs i headsetet, när mobilen ringer (även om du ställt mobilen på "tyst"), är annorlunda, och svårare att uppfatta i en bullrig miljö, än t ex S-E:s dito, som dessutom går att volymreglera, dvs det kan ringa högre eller lägre. Till skillnad från S-E tappar Plantronics inte förbindelsen till mobilen, den s.k. parningen, eller den har i varje fall inte gjort det ännu, efter 4 dagar. Sen blinkar Plantronics blått, eller rött eller blått och rött. S-E blinkar grönt eller rött. Basta. Men egentligen har man ingen nytta av blinkandet, mer än när man vill kolla att det är igång, och ok, bilda sig en uppfattning om kvarvarande laddning, för då blinkar S-E rött.
Laddning? Tja båda headseten ska laddas i ett par timmar, och mitt S-E-headset har hittills klarat en vecka (standbytid) utan problem, möjligen lite mindre om jag telefonerar mycket.
Plantronics har en aningen krångligare laddare, vars anslutning lättare går sönder, om man är ouppmärksam, men det är ju en vanesak.
Mitt hittillsvarande BT-headset har varit ett PV705, som enligt Mytrendyphone.se:s hemsida kostar 227. För ca 50-lappen mer, får man alltså en märkeslur, om man nu är tveksam till ett "pirat"-märke, som Plantronics.
Bilden från Mytrendyphone.se
